• Start

  »

• Fler scenarier

  »

• Scenario 5 – Don’t shrink it and pink it!

Don’t shrink it and pink it! Hur kan vi bekämpa stereotyper?

Fanny och en kollega sitter i projektmöte med en ny kund som kommit med ett förslag till en ny produkt. Kunden presenterar sin idé: en ny produkt som är enklare, med lägre prestanda och mindre delar än en av deras nuvarande produkter. Kunden tycker sig ha hittat en ny marknad – kvinnor – och vill att den nya produkten ska göras mindre, för att passa kvinnors små händer, och rosa, för att det gillar tjejerna, enligt kunden. Fanny blir irriterad och tänker att de måste protestera mot den stereotypa föreställningen om att alla kvinnor gillar samma sak. Samtidigt hör hon sin kollega säga att det är en utmärkt idé och att de självklart vill ta sig an uppdraget.

Ett (ö)känt koncept för att skapa nytt kundvärde och kapital är att utveckla ”ett kvinnligt kundsegment”, d.v.s. att ta en existerande produkt och köra den genom proceduren ”shrink it and pink it”. En produkt, till exempel en bil eller ett handverktyg, görs därmed mindre i storlek och färgsätts och dekoreras så att den stereotypt vänder sig till en stereotyp föreställning om kvinnlighet – från en stereotyp föreställning om manlighet. Konceptet är ökänt för att tillvägagångssättet dels är förenklat – det finns en förväntan om att inga större utvecklingsresurser ska behöva läggas på en produkt för kvinnor, dels kan estetiken upplevas som en direkt förolämpning av de (yrkes)kvinnor som förutsätts vilja använda produkten. Det viktiga är naturligtvis att produkten fungerar bra, inte att den är rosa eller blommig.

Att använda sig av genusmedvetna affärsmodeller handlar om att motverka stereotypt tänkande vid utveckling av nya produkter, tjänster och värdekedjor och i diskussionen om vilken kund man riktar sig till. När stereotyper utmanas kan det uppstå en bredare förståelse av vilka produktutvecklingsbehov som finns i företaget.

• Start

  »

• Fler scenarier

  »

• Scenario 5 – Don’t shrink it and pink it!

Uppgift:

• Diskutera vad som upplevs som stereotypt kvinnligt och manligt: När är det frigörande och positivt att bredda det visuella uttrycket och ta in ”kvinnliga” estetiska signaler, och när blir det respektlöst och diskriminerande?

• Hur gör vi idag, vilka produkter, system och/eller tjänster utvecklar vi som kan bära på stereotypa signaler? Hur kan vi ändra på detta för att utveckla en rikare affärsmodell?

” Jag skulle vilja påstå att det är ganska vanligt att jämställdhet och könsperspektiv anses vara onödiga kostnader i framtagandet av produkter och tjänster. Men samtidigt skulle det kunna bädda för en breddad kundkrets, och därmed större vinster.”

• Start

  »

• Fler scenarier

  »

• Scenario 5 – Don’t shrink it and pink it!

Jag vill veta mer:

Metoder och verktyg

NOVA – metoder och verktyg för normkreativ innovation >>
NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa normkreativa lösningar, alltså lösningar som är inkluderande, tillgängliga och hållbara.

Personas >>
Personas är fiktiva beskrivningar av karaktärer vars mål, känslor, uppfattningar, erfarenheter och så vidare är relevanta för den arbetsgrupp som den har utformats för. Det är en metod för att få teamet att skapa empati med människors upplevelser, snarare än att prata om enskilda medarbetare.

Genushanden >>
Metoden Genushanden syftar till att öka kvaliteten i vården för kvinnor och män men kan användas vid varje möte där det ska göras någon form av bedömning av insats.

Film

NOVA >>
I filmen beskrivs kort vad NOVA-verktyg för normkreativ innovation handlar om.